Vilken ljudbokstjänst är bäst – och vill vi ha exklusivitet?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:30 maj, 2019
  • Inläggskategori:Blogg

Jag skriver ju lite sporadiskt på denna, min egen privata, blogg numera. Det beror som tidigare nämnts på att jag skriver desto mer på sajten Boktugg som blivit en av Sveriges största sajter inte bara inom bokbranschen utan litteratur-Sverige.

Vi skriver en mix av nyheter, reportage och analyser/krönikor. Blandar humor (du missade väl inte årets aprilskämt?) med allvar.

Igår avslöjade vi att Storytel skrivit avtal om exklusiv rätt till en av Sveriges mest populära ljudboksförfattare Dag Öhrlunds nya bok. Man kan förstås fråga sig om det är rätt väg att gå, att ljudbokstjänsterna försöker differentiera sig med unikt och exklusivt innehåll eller om man hellre skulle se att alla böcker finns hos alla tjänster. Ur konsumentens perspektiv alltså.

På Boktugg har vi förresten nyss gjort vårt årliga stora test av ljudbokstjänsterna där vi jämför Storytel, Bookbeat, Nextory och Bokus Play för att avgöra vilken tjänst som är bäst i test. Ska ärligt sägas att det inte är lätt att svara på eftersom det beror på tycke och smak. Likt mobiltelefoner eller datorer så vänjer man sig vid ett visst gränssnitt och blir förbannad när ens egen tjänst förändrar det och det gör det även svårare att byta till en annan tjänst som fungerar på ett annat sätt.

Faktum är att Boktugg i år firar fem år. Tiden flyger.

Fortsätt läsaVilken ljudbokstjänst är bäst – och vill vi ha exklusivitet?

Mors dag sex år senare

Läs mer om artikeln Mors dag sex år senare
Mammas grav, maj 2019.
  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:26 maj, 2019
  • Inläggskategori:Blogg

För en vecka sedan körde vi förbi mammas grav och jag tog den här bilden som ändå inte kan återge ljuset och färgerna. Som liten drömde hon om att bo på en bondgård så jag kan tänka mig att hon skulle tyckt att det här var vackert, där hon nu vilar i skuggan av ett träd och på andra sidan muren ett blommande rapsfält. Vid den här tiden på året hade man hittat henne på knä i trädgården hukad över en rabatt, i en ständig kamp med ogräset. Men sista gången vi firade Mors dag var för sex år sedan. Alldeles för tidigt. Alltid saknad, aldrig glömd. ❤️

Fortsätt läsaMors dag sex år senare

Boktuggs nya katalog över vårens böcker 2019 är en kul grej

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:19 december, 2018
  • Inläggskategori:Blogg

Jag driver ju sajten Boktugg som jag tidigare berättat. Det är Boktuggs fel att det inte blir så många böcker skrivna av mig kan man säga. Efter två års velande så bestämde jag mig i höstas för att vi skulle göra en katalog. Ingen tryckt. Det finns ingen som startar tryckta kataloger eller knappt tryckta tidningar år 2018.

Men en digital, blädderbar, katalog över alla förlags utgivning. Det vore kul. Vi fick förstås inte med alla förlag som annonsörer, men alla titlar är med. En maffig katalog på över 200 sidor med hundratals, ja rentav tusentals, böcker som kommer ut mellan januari och april 2019.

Här hittar du katalogen över vårens böcker 2019 >>

Fortsätt läsaBoktuggs nya katalog över vårens böcker 2019 är en kul grej

Jodå jag skriver en massa … bara inte just här

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:12 oktober, 2018
  • Inläggskategori:Blogg

För nytillkomna läsare så kan jag berätta att jag skriver texter på webben nästan varje dag. Men det publiceras nästan aldrig något här på bloggen tyvärr. Istället för det sajten Boktugg där jag och mitt team tar med läsarna bakom kulisserna i bokbranschen. I snitt har jag skrivit en artikel om dagen där det senaste året. En hel massa texter.

Ska försöka sätta ihop en liten best-of och länka till dem vid tillfälle. Men annars kan du gå in på min skribentsida där och hitta lite av de senaste artiklarna jag publicerat på Boktugg.

Så hur går det skönlitterära skrivandet då? Jodå, dels har jag en sjätte säsong av InnebandyPiraterna i bakhuvudet. Numera finns förresten de första fem böckerna som ljudböcker hos alla streamingtjänster. Men närmast i skrivarträsket ligger förmodligen en slags urban fantasy-roman som jag skrivit ungefär en femtedel av vid det här laget.

Kanske kastar jag mig in i NaNoWriMo och försöker slutföra den i år? Skulle verkligen behöva hitta tillbaka till mina dagliga vanor när det gäller skrivandet. En timme om dagen ger tusen ord och hel roman på under 90 dagar. I alla fall i teorin.

Fortsätt läsaJodå jag skriver en massa … bara inte just här

Hoppas att innebandyn vågar ta tv:n i egna händer

Läs mer om artikeln Hoppas att innebandyn vågar ta tv:n i egna händer
SSL Play är en bra tjänst men den har några rejäla svagheter. Som att man inte har rättighet att sända SM-finalerna...
  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:22 april, 2018
  • Inläggskategori:Blogg

Igår var det SM-finaler i innebandy i Globen. Årets stora fest för innebandy-Sverige. I år var jag inte på plats uppe i Stockholm och det var inte enbart för att FCH åkte ut redan i kvartsfinal (mot Storvreta som sedan vann SM-guld igår).

Planen var dock att se matchen på tv. Speciellt med tanke på att jag är en av de innebandyälskare som valt att abonnera på SSL Play, innebandyns egen streamingtjänst där man kan se alla matcher med sitt favoritlag.

Eller rättare sagt: nästan alla matcher. För har man otur så kommer vissa av matcherna i grundserien och framför allt i slutspelet att sändas i vanlig tv. Fast då har det skett i TV4:s sportkanal som inte ingår i grundutbudet för alla svenskar. Dessutom ingår inte dammatcher utan endast herrmatcher.

Ja, du läste rätt. Trots att du som SSL Play-kund betalar 249 kr i månaden så har du inte tillgång till alla matcher. Redan det är en stor skandal som jag bloggade om redan förra året.

Men den verkligt stora skandalen är förstås att gårdagens SM-finaler för damer och herrar inte kunde ses på SSL Play.

När sedan TV4 för typ sjuttioelfte gången valde att hugga innebandyn i ryggen genom att flytta en av finalmatcherna till Sportkanalen så var fiaskot fullbordat. Damfinalen gick på TV4, herrmatchern på Sportkanalen. Men för den som inte har Sportkanalen så var man hänvisad till C More där det enligt uppgift skulle gå att streama fritt just den matchen.

Jag gick faktiskt in på Radiosporten för att se ifall man kunde hitta en livestream av matchen där, de brukar ju emellanåt sända matcher på webben när de ändå har kommentatorer på plats för Sportradions sändningar. Men icke. Där gick det inte att hitta några SM-finaler live. Kanske det fanns om man letat sig in via de lokala sajterna för radion i Falun respektive Uppsala (Storvreta kommer därifrån). Det orkade jag inte.

Jag funderade en del igår över innebandyns mediestrategi. Igår brädades innebandyns enda SM-final för herrar av den tredje (bäst av sju) SM-finalen i hockey. Det är en tydlig signal till innebandyn om att hockey och fotboll spelar i en helt egen liga och innebandyn kommer aldrig att vara tillräckligt fin för att konkurrera med dem.

Fine. Frågan är om innebandyn (som är Sveriges näst största lagsport efter fotboll i antal utövare) ska krypa på sina knän och fortsätta fjäska för TV4 och andra tv-kanaler samtidigt som man vänder ryggen åt de trogna fansen (som köper dyra SSL Play-abonnemang och reser till Globen även om det egna laget inte tagit sig dit).

Jag tycker det är dags för innebandyn att tänka utanför sargen. Sätta ner foten och säga: vi skiter väl i er töntiga tablå-tv, det är ändå ingen under 35 som tittar på den. Varför ska vi sälja vår själ och kompromissa kring arrangemangen för att tillfredsställa er som ändå inte ÄLSKAR innebandy? Varför startar vi inte en egen tv-kanal?

Nu är jag inte längre insatt i allt det ekonomiska och jag förstår givetvis att stora sponsorer fortfarande är väldigt intresserade av räckvidd, alltså att maximera hur många tittare man når. Och då ser det väldigt bra ut i statistiken att flera hundra tusen har zappat förbi en SM-final på vägen mellan TV3 och Kanal 5.

Men är det inte viktigare med engagemang? Och för den delen ekonomi.

Så här är mitt förslag. Skriv inget avtal med något stort svenskt tv-bolag om sändningar i tablå-tv. Döp istället om SSL Play till Innebandy Play. Den givna streamingtjänsten för alla som älskar innebandy. Den ska sända alla matcher i både herrarnas och damernas högsta serie, inklusive slutspel. Den ska sända alla landskamper för både damer och herrar. Och sen kan man fylla på med sändningar från ungdoms-SM eller finaler från utländska ligor eller vad man nu kan komma över. Givetvis bör man se till att producera tv-serier om innebandyns historia eller reportage om stora lag och spelare.

The Netflix of Floorball.

Börjar ni förstå vart jag vill komma? Redan idag kan den som abonnerar välja att stötta sitt favoritlag så att en del av månadsavgiften går till den klubben. Jag tycker man ska höja andelen av pengarna som går till klubben och därigenom skapa incitament för klubbarna att aktivt rekrytera abonnenter till Innebandy Play. Vid varje elitmatch.

Antag att en elitklubb kan rekrytera 2500 abonnenter. Som varje månad genererar exempelvis 75 kr till klubben. Det skulle bli över 2 miljoner kronor. Pengar som garanterat skulle göra skillnad i de flesta föreningar.

Kommande säsong har innebandyn inget lag i herrarnas högsta serie som kommer från Stockholm. Det innebär sannolikt att den hamnar ännu mer i medieskugga hos traditionella medier. Den goda nyheten är att vi inte längre är hänvisade till Dagens Nyheter, SVT och TV4 med flera.

Idag är det enklare än någonsin att skapa sin egen digitala plattform. Det är hög tid att innebandyn vågar tänka utanför sargen och återigen blir en pionjär som finner nya vägar istället för att springa efter de gamla idrotterna och medierna till varje pris.

Fotnot: SSLplay.se är en webbplattform där webbTV-sändningarna för Svenska Superligan samlas. Svenska Innebandyförbundet och produktionsbolaget Sportsground gör en gemensam satsning på SSLplay.se genom ett treårsavtal med start från september 2016. Satsningen innebär att alla herrmatcher (förutom ca 20 matcher som sänds på TV4-gruppens plattformar) i SSL ska produceras med enhetlig redaktionell och grafisk paketering. Även på damsidan sänds matcherna på SSLplay.se (förutom ca 20 matcher som sänds på TV4-gruppens kanaler) men här är det klubbarna själva som producerar matcherna. (Källa SSLPlay.se)

Fortsätt läsaHoppas att innebandyn vågar ta tv:n i egna händer

Varför bloggar du aldrig nuförtiden?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:23 januari, 2018
  • Inläggskategori:Blogg

Jag insåg strax före jul att det var väldigt länge sedan jag bloggade på min hemsida. Det kan nästan tyckas som om jag slutat skriva också eftersom det inte kom ut någon ny bok under 2017 om man bortser från en plojbok kallad Anledningar att inte läsa böcker som inspirerades av en artikel jag skrev på Boktugg, Tomma sidor hemligheten bakom flera storsäljare i USA.

Och det är ju precis där, på Boktugg, som jag har skrivit under 2017. Medan det här på min egen officiella hemsida bara blev fyra (!) inlägg under förra året så skrev jag 464 artiklar på Boktugg.se. Helt otroligt egentligen. Jag har inte räknat efter hur många tecken eller ord det blir. Men jag gissar att varje artikel är minst 2000 tecken i genomsnitt eftersom jag har en förmåga att skriva snabbt och mycket. Förmodligen mer. Vilket innebär att den textmängden motsvarar 2-3 romaner.

Nu är det inte bara skrivit jag gjort på Boktugg. Jag har ytterligare ett par reportrar som hjälper till att skriva texter och tillsammans producerade vi över 1000 artiklar 2017. Jag gjorde ett litet urval av de allra mest lästa och samlade det till en egen artikel på sajten.

Framför allt skulle jag säga att jag ägnat mig åt affärsutveckling på Boktugg. På något sätt ska vi tjäna pengar på allt det här arbetet. Jag skrev faktiskt en artikel om det också, om startup-resan som Boktugg är.

Nu är det januari och jag inser att jag redan skrivit 43 artiklar på Boktugg trots att månaden inte är slut. Efter en liten svacka mellan jul och nyår när våra besökssiffror sjönk och jag undrade vad som var fel så har vi slagit nya rekord i januari. Förra veckan hade vi över 20.000 unika besökare på sajten. Med andra ord var det bara så att folk faktiskt stängde ner sina skärmar lite mer under julveckan. I alla fall när det gäller att surfa.

Så vad händer med mitt eget skrivande? Ja, det är ingen brist på idéer till nya berättelser så det handlar egentligen mest om disciplin och att jag ska bestämma mig för ett projekt och sedan ta mig tid att skriva varje dag så att jag kommer framåt. Jag får nästan varje vecka mejl från läsare av InnebandyPiraterna som efterlyser en sjätte bok i serien. Inte lika många, men en del efterlyser en tredje bok om Färglösa. Därutöver har jag idéer till ett par fackböcker och ytterligare en handfull helt nya skönlitterära projekt i vitt skilda genrer.

Men i väntan på det, ifall ni vill läsa lite av vad jag skrivit på sistone så går det förstås att kolla på min “författarsida” på Boktugg.

Fortsätt läsaVarför bloggar du aldrig nuförtiden?

Manus till Färglösa 2 är färdigt – nu börjar arbetet

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:25 april, 2016
  • Inläggskategori:Blogg

Vid midnatt mellan den 24 och 25 april satte jag punkt för Färglösa 2, uppföljaren till Fem stjärnor för Färglösa. Det innebär att jag har ett färdigt manus på det viset att jag har skrivit 71.500 ord som tillsammans utgör en berättelse.

Men det innebär samtidigt att arbetet bara har börjat med att förvandla detta till ett utgivningsbart manus. Jag ska redigera texten åtskilliga gånger de kommande veckorna och månaderna innan det är dags för sättning av manus till riktiga boksidor.

Den här gången har jag valt att inte sätta något utgivningsdatum för boken innan jag faktiskt var färdig med manus. Det för att jag förra året slet med InnebandyPiraterna 5 som blev väldigt försenad för att det dök upp en massa saker som gjorde att skrivandet fick nedprioriteras.

Så vad gör man då i redigeringsfasen? Dels läser jag igenom och hittar mängder av meningar som saknar ord, eller har en massa onödiga ord. Jag byter ut ord som känns malplacerade eller där jag kanske hittar bättre formuleringar. När redaktören sagt sitt kommer hela scener att strykas, kortas ner eller i vissa fall förlängas. En del scener kommer att skrivas till för att man upplever att det saknas något i berättelsen.

Den här gången kliar det faktiskt i fingrarna att få sätta igång med det arbetet. Kanske för att jag vill att den här boken ska bli den bästa och roligaste jag skrivit hittills. Det finns en bra grundstory i den, den tar upp många aktuella frågor samtidigt som den driver med många delar av vårt moderna samhälle.

Arbetstiteln har varit Färglösa 2 utåt, men själv har jag hela tiden tänkt på den som Färglösa får främmande. Vi får se vad mina kollegor på förlaget säger.

Fortsätt läsaManus till Färglösa 2 är färdigt – nu börjar arbetet

Melodifestivalen får konkurrens av Parodifestivalen

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:7 mars, 2016
  • Inläggskategori:BloggSatir

Efter framgångarna för Daniel Norberg och inte minst pausunderhållningen på Melodifestivalen planerar TV4 att nästa år utmana SVT med nya lördagsunderhållningen Parodifestivalen.

– Ja, det stämmer. Daniel Norbergs parioder på Melodifestivalen har ju fått jättemånga spelningar på Youtube. De är fantastiskt roliga, säger Pelle Andersson på ett produktionsbolag som föredrar att inte avslöja sitt namn.

Parodifestivalen är tänkt att sändas samtidigt som Melodifestivalen men ska inte bara göra pariodier på Mello-låtar.

– Nej, absolut inte. Vi kommer att ha parodier på alla möjliga låtar, både svenska och utländska. Dessutom kommer vi att ha med parodier på filmer också.

Bidragen kommer inte heller att framföras live utan det blir färdiginspelad video.

– Ja, vi har lite högre kvalitetskrav än SVT. Har du jämfört några låtar i livesändningen från Melodifestivalen med dem som finns på Spotify? Man tror ju inte att det är samma sångar ibland. Så, ja vi satsar på förinspelat. Jag tror det skulle bli svårt för Daniel Norberg att framträda live när han ska göra fyra olika personer samtidigt. Eller som när han kör A Capella med nio olika röster.

Pausunderhållningen i SVT:s egen Melodifestival har redan bjudit på flera uppskattade parodier. Men det var varken dem eller Daniel Norbergs parodier som födde idén.

– Nej, det är mer insikten att allt fler bidrag i Melodifestivalen faktiskt är parodier. Flera av dem har dessutom gått till final de senaste åren så det är uppenbart att publiken gillar dem.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor, satir och ironi.

Detta inlägg är #7 i utmaningen #Blogg100

Fortsätt läsaMelodifestivalen får konkurrens av Parodifestivalen

Bokbranschens alla stolar – och jag sitter på dem

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:19 februari, 2016
  • Inläggskategori:Blogg

Igår var jag på ett heldagsseminarium om bokbranschen idag. Ja, det var rätt mycket fokus på statistik från 2015 och en lägesrapport för vad som händer i branschen. På kvällen stod barn- och ungdomsböcker i fokus och där var det lite mer framåtblickande – men framför allt kring den utgivning som redan är inplanerad.

Jag gav mig in i bokbranschen 2009, innan dess hade jag bara fuskat lite och varit inblandad i böcker som NHL-stjärnor och Fotbollsstjärnor som jag nu i efterhand inser var verkliga storsäljare. Faktiskt säljer dessa böcker större upplagor i inbundet/kartonnage än de flesta på de svenska topplistorna…

Sedan dess har jag provat många stolar i bokbranschen. Det slog mig just under seminariets inledning igår då moderatorn ville utröna vilka som fanns i publiken. (med reservation för att jag inte citerar korrekt ordagrant eller kronologiskt)

Har vi några förlag här? Jag räckte upp handen. Som en av grundarna till Hoi Förlag (där jag var VD fram tills för några veckor sedan) var jag i högsta grad representant för förlag.

Har vi några bokhandlare här? Jag räckte upp handen. Det är lite mer än ett år sedan vi tog över Hamrelius Bokhandel i Malmö efter att den gått i konkurs. Det har gett mig inblick i bokhandelns villkor på ett unikt sätt.

Har vi några journalister eller representanter för media? Jag räckte upp handen. Det var ju egentligen därför jag var där – i egenskap av grundare till Boktugg.se, en blogg/nyhetssajt om bokbranschen som gått på styrfart i mer än ett år men som nu under våren ska få vind i seglen är planen. Journalist är ju något jag varit i större delen av mitt liv, ända sedan 1990 faktiskt, har jag jobbat med dagspress, veckopress och månadsmagasin.

Har vi några författare här? Jag räckte upp handen. Jag debuterade med min första ungdomsroman InnebandyPiraterna – första säsongen, hösten 2009 och sex år senare kom min åttonde bok (InnebandyPiraterna 5).

Jag sitter alltså på många stolar i bokbranschen. Jag är dessutom styrelseledamot i NOFF (Nordiska Oberoende Förlags Förening) ett par veckor till (jag lämnar den platsen i samband med årsmötet).

Som ni säkert förstår så har jag tack vare alla dessa roller skaffat mig ett helikopterperspektiv på bokbranschen. Jag kanske inte har detaljkunskap på djupet inom varje område som den som jobbar heltid enbart som förläggare eller bokhandlare. Men det gör också att jag kan ta ett steg tillbaka och betrakta det med andra ögon.

Hur ser bokbranschens framtid ut? Det var en fråga som egentligen aldrig ställdes under gårdagens branschdag. Trots att det är vad jag själv funderar över nästan dagligen. Hur kommer digitaliseringen att påverka hur vi säljer, köper och läser böcker? Och vilka otänkbara faktorer kommer att bli en del av ekvationen? Det är ju alltid så när vi försöker förutspå framtiden, något som vi inte såg komma blir det riktigt stora.

Hur många hade gissat att ett företag som erbjöd ljudböcker via streaming skulle bli en av de starkaste maktfaktorerna i den svenska bokbranschen när du frågade förlagsledarna för tio år sedan? Idag är Storytel de som leder utvecklingen.

Men vilka företag startas idag som kommer att ha samma roll om tio år? En tankeställare för att ge perspektiv. Spotify hade inte grundats idag för tio år sedan. Det startades officiellt i april 2006.

Fortsätt läsaBokbranschens alla stolar – och jag sitter på dem

Varför gör ingen som jag säger – inte ens jag själv?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:22 oktober, 2015
  • Inläggskategori:Blogg

Visst är det irriterande med små barn? Det spelar ingen roll hur många gånger man säger till dem att de ska göra en sak – ändå gör de inte det. Eller, efter sjutusenfyrtioelva gånger så kanske det sitter där till slut. Ett oändligt tjatande.

Men det är inte bara barn som inte gör som du säger till dem. Vuxna är likadana. Fruar, arbetskamrater, folk på stan. Det är inte många som gör som du säger.

Däremot kan du vara ganska säker på att de gör som du gör. I alla fall barn. Föregå med gott exempel är väldigt bra. Att säga “nu är det snart dags att stänga tv:n och gå och lägga er” är inte så effektivt när det sägs från köket samtidigt som du har blicken ner i mobiltelefonen eller fortfarande plockar undan disken. Barnen vet att de kan glida några minuter eftersom du inte är där.

Även andra vuxna gör ofta som du gör och inte som du säger.

Så det är väl logiskt att inte ens jag själv gör som jag säger. Vi säger att vi ska äta nyttigare och börja träna. Sen åker man till McDonalds på lunchen och sjunker ner i tv-soffan när barnen somnat och äter något onyttigt som blivit över från helgens fredagsmys och lördagsgodis och söndagskväll. Som garanterat har mer socker än vitaminer.

Man gör to-do-listor som man aldrig hinner igenom. Samtidigt som man spenderar tid i flödet. Flödet på Facebook, Twitter, Epost, nyhetssajter och en massa annat.

Om något borde det väl vara enkelt att säga till sig själv vad man ska göra och sedan göra det. Kanske man behöver en PC. En personlig coach. Som följer dig vart du än går och håller dig på rätt spår. Helt enkelt en röst som säger: “nu får du sluta blogga och uppdatera Facebookstatusar och jobba istället!”.

Fortsätt läsaVarför gör ingen som jag säger – inte ens jag själv?

Bättre sent än aldrig – femte säsongen är här!

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:19 oktober, 2015
  • Inläggskategori:Blogg

IMAG1751
Jag skulle kunna utnämna det till min mest försenad bok någonsin, men nu är den här. Bättre sent än aldrig. Den som väntar på något gott väntar aldrig (eller är det alltid) för länge.

InnebandyPiraterna – femte säsongen. Den skulle ha kommit redan i april. Men då var det en viss författare som inte blev klar i tid. Sen kom våren, sommaren och semestrar (faktiskt inte bara mina) och ytterligare omständigheter som försenade i stort sett varje steg i processen.

Men i slutet av förra veckan så landade böckerna äntligen på förlagets stora lager och idag har de anlänt till bokhandlare och nätbokhandlare runtom i landet.

Det var med InnebandyPiraterna allting började för fem och ett halvt år sedan, i början av 2009 då jag började skriva den första säsongen, min debutroman. Sedan dess har det sålts över 10.000 exemplar av de första fyra böckerna och böckerna ha lästs av tusentals – främst barn och ungdomar.

Denna femte bok tar upp ett lite mörkare tema – alkoholens farliga makt. En av Consuls stjärnor, supertalangen Charlie, får problem och efterhand snärjer han in sig allt djupare och det går ut över laget. Jag och superredaktören Conny diskuterade innehållet en del. Hur ska man skildra alkholens roll i idrotten? Det är ingen tvekan om att den förekommer flitigt i lagidrotten. På samma gång som idrotten kan rädda många ungdomar undan missbruk och kriminalitet så blir den ibland faktiskt en inkörsport. Så jag har försökt ge en bild av verkligheten, vad som kan hända.

Conny konstaterade att oavsett hur ruggigt jag skulle skildra alkoholismen så finns det tyvärr många barn som sett värre saker redan. Alla har vi någon gång träffat på någon som haft problem med alkohol på ett sätt som gjort att det gått ut över skolan, jobbet, idrotten, kompisarna, familjen – kort sagt livet.

Så nu när min sjätte roman, min åttonde bok, är förlöst och publicerad så infinner sig frågan genast – vilket skrivprojekt ska jag ge mig i kast med härnäst? En sjätte säsong som läsarna efterlyst redan innan de läst femman (snacka om förtroende), en fortsättning på det galna Färglösa eller kanske en fackbok. Eller något helt annat.

Jag inser att det egentligen inte spelar någon roll. Det viktiga är att börja skriva.

Just det, köp nu InnebandyPiraterna 5på Adlibris, Bokus, CDON eller förlagets webbshop.

Fortsätt läsaBättre sent än aldrig – femte säsongen är här!

Har du hört talas om 3-metersregeln – eller matematik för bilförare

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:8 september, 2015
  • Inläggskategori:Blogg

Det talas mycket om att svenska barn är dåliga på att läsa. Men det talas mindre om att svenska bilförare är dåliga på att räkna. Det skulle behövas lite mer matematik för bilförare.

Den här sommaren har jag kört ett antal mil, inte minst på svenska motorvägar. Det är en blandning av yrkesbilister och glada amatörer. Vilken grupp som kör sämst ska vi låta vara osagt, de kör dåligt på olika sätt. Men dåliga på matte verkar många i båda grupperna vara.

Har du hört talas om 3-metersregeln? Inte. Det beror på att det inte heter 3-metersregeln utan 3-sekundersregeln. Du läste säkert om den när du tog körkort:

“För att bedöma avståndet till framförvarande fordon kan man använda sig av den s.k tresekundersregeln. Regeln innebär att det ska vara tre sekunders mellanrum mellan framförvarande- och ditt fordon. Om det är halt väglag bör du öka avståndet ytterligare.”

Tyvärr är det alltför många på motorvägen som tillämpar tre meter. För den som är lika dålig på meterskalan som britterna och amerikanarna (de använder feet) så är det mindre än en billängd. Om man inte kör en pytteliten minibil utan baksäte, men då behöver man ännu bättre avstånd med tanke på hur små deformationszoner dessa har.

Och hur stort avstånd är tre sekunder? Dvs, hur långt kör man på tre sekunder i motorvägsfart?

1 km = 1000 m
1 h = 3600 s
1 km/h = 1000/3600 m/s
1 km/h = 0,278 m/s

110 km/h = 30,58 m/s x 3 sek = 91,7 meter
90 km/h = 75 meter

Kort sagt. Bilister på svenska vägar är usla på att hålla avstånd och jag misstänker att polisen inte bötfäller många för det under ett år. Egentligen är böterna 2000 kr för detta brott, för kort avstånd till framförvarande fordon. Och indraget körkort på plats.

Så jag har ett enkelt recept: sätt upp avståndskameror på varje viadukt. Fota, före, under och efter bron. Kameran skulle betala sig på en förmiddag, det är bara att skicka böter på löpande band och dra in körkorten. Efter ett tag kanske folk hade lärt sig att inte ligga tre meter bakom i omkörningsfilen på motorvägen.

En annan grupp som är dålig på matte är lastbilschaufförer. Ibland ser man dem köra om varandra. Det sker när en av dem kör i 90 km/h och den bakom i 92 km/h med sin farthållare. Och då måste man förstås köra om. Med en hastighetsskillnad på 2 km/h tar det några minuter och under tiden samlas en lång kö av fortkörare, som inte längre kan köra för fort, bakom. Till och med de som kör lagligt bygger på kön.

Här kommer mattelektionen. Hur mycket tjänar föraren på omkörningen? 2 km/h i skillnad innebär att man kommer hur mycket längre på en timme? Just det, 2 km. På en arbetsdag, 8 timmar, hinner man då 16 km längre. Det är ju en ganska lång sträcka, om man går. Men när man kör bil i 90 km/h då tar det faktiskt bara 10 minuter och 40 sekunder att köra dessa 16 km/h.

Med andra ord: pga dåliga mattekunskaper så vill dessa lastbilschaffisar tjäna tio minuter på bekostnad av övriga bilisters tålamod.

De här två typerna av mattesnillen i kombination ger oss seriekrockar.

Men när vi pratar matematik och bilkörning så finns det en helt obegriplig del av instrumentpanelen. Jag vet inte hur det ser ut på din bil, men min skala går till 260 km/h. Mig veterligen så finns det ingenstans i Sverige där man lagligt kan använda ens halva den skalan. Så varför graderar man den så? Min bil har topphastigheten 200 km/h. Enligt tillverkaren. Varför? Kunde man inte lika gärna strypt den vid 150 km/h eller ännu lägre?

Så låt oss prioritera matematikundervisningen i skolan. Körskolan alltså.

Eller det kanske är lika bra att installera avståndsmätare i alla bilar istället som aktiveras så fort du kör över 50 km/h.

Fortsätt läsaHar du hört talas om 3-metersregeln – eller matematik för bilförare

Läs en bok för att förstå vad som händer

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:6 september, 2015
  • Inläggskategori:Blogg

Det finns väl ingen som kan undgå att påverkas av flyktingkatastrofen som pågår just nu. Hemska bilder av människor som flyter iland efter att deras båtar förlist eller att de bara fallit överbord.

Samtidigt som vi berörs av detta går livet vidare som vanligt här. Just nu, när jag skriver det här, kommer jag på mig själv med att känslan av det påminner en del om hur det är att gå vidare när någon nära anhörig dött.

Jag har varit på föräldramöten på skolan där det är lite problem för att kommunen glömt bort att det faktiskt är mycket fler elever som börjar än som slutar. Det leder till att det är rörigt med scheman och det visar sig att lokaler är för små och barnen får gå fram och tillbaka mellan olika hus. Man kan tycka att det är idiotiskt, att ingen ansvarig lyssnade när föräldrarna varnade för precis detta för tre-fyra månader sedan.

Men sedan i nästa ögonblick. Vad gnäller vi för? När tusentals familjer just nu går flera mil efter att ha fått lämna hus och hem bakom sig. Som flyr till ett land som de vet absolut ingenting om. Där vädret förmodligen är mycket sämre än de kan föreställa sig. De är förmodligen väl medvetna om att inte alla svenskar och tyskar är lika välkomnande. Det finns fortfarande folk som sympatiserar med nazismens idéer. Men alternativet är så mycket värre att de ändå ser en framtid i de här länderna i norra europa.

Vi försöker bidra. Skänka pengar. Och vi försöker förklara det som händer för våra barn.

Jag tänkte instinktivt på en bok, eller snarare en film vi såg med barnen i somras. Narnia-filmen Häxan och Lejonet. Den inleds faktiskt med några scener som är bland de mest otäcka eftersom de så uppenbart inte är en del av sagan. Det är taget ur verkligheten. Bomberna faller över London under andra världskriget och de söker sig till skyddsrummen. Därefter skickas barnen med tåg ut från storstaden, ut till landsbygden som är tryggare. Där familjer tar emot dem.

Jag berättade detta för barnen och jämförde med det som idag sker i Syrien. Människor flyr från kriget men det är inte så enkelt som att stiga ombord på ett tåg. Istället får de åka båt. Båtar som är fyllda till bristningsgränsen och där det inte finns flytvästar till alla ombord. Sen ger de sig ut på ett hav där vågorna går sju-åtta meter höga för att ta sig till ett annat land.

För ett barn räcker kanske denna bild. De förstår att vi behöver vara snälla och ta hand om dem. En av mina döttrar har till och med haft två barn i sin klass som flytt undan krig och kommit till Sverige utan mer än kläderna de hade på sig. Jag hoppas och tror att barnen skaffar sig en förståelse.

Även resten av Narniaberättelsen handlar ju om ett krig. I sagan är det enklare att förstå vem som är ond eller god. I verkligheten är det mer komplext, men i de allra flest finns det någon som spelar ut andra mot varandra. Som manipulerar och försvarar sina handlingar med hänvisning till religion eller rasbiologi, men som i de allra flesta fall drivs mer av makt och pengar än någon idiologi.

Många vuxna har läst om andra världskriget men förmodligen glömt det. Då kan det vara nyttigt att läsa eller se en film. Schindlers List är en fruktansvärd skildring av hur vanliga människor förvandlas till djur, eller nej odjur, och behandlar andra godtyckligt formerade grupper till några som inte är värda att leva.

När jag tänker på flyktingkatastrofen så dyker Lars Wilderängs serie Stjärnklart upp i huvudet. Utan att avslöja för mycket så ger den en känsla av hur det skulle vara för svenskarna att utsättas för det som sker i Syrien idag. Det är ju bara så att det är svårt att relatera till något som sker i en annan del av världen. Inte minst för att man lätt får en bild av “jaja, men de bor ju fortfarande i hyddor och de där stamkrigen har pågått i årtusenden, de är inte kloka och är vana vid det”. Men så är det ju inte. De allra flesta länder i världen är inte mycket annorlunda än Sverige idag. Dessa samhällen är mer utvecklade än Sverige var på 1940-talet, de är i stort sett på vår nivå. Som Hans Rosling påpekade i GP häromdagen.

Så för dig som har svårt att förstå, läs Wilderängs båda böcker. Inte minst den andra, Stjärnfall, målar upp en fruktansvärd bild. Som förmodligen är väldigt nära den verklighet som flyktingarna lämnar bakom sig. Om man bortser från att det i verkligheten är andra människor som står för grymheten.

Människorna som levde under andra världskriget förstod inte vidden av vad som pågick förrän efteråt.

Vi säger att det är viktigt att de som kommer hit lär sig språket. Det håller jag med om till hundra procent. Att läsa och skriva är helt avgörande för att klara sig i Sverige. Men det gäller lika mycket oss som är födda här. Den som har bra läsförståelse orkar läsa fler och längre texter och kan därmed sätta sig in i saker på ett annat sätt än den som bara orkar läsa en statusuppdatering på Facebook, rubriken och ingressen på en nyhetssajt som i bästa fall inte sprider desinformation.

Fortsätt läsaLäs en bok för att förstå vad som händer

Bokbranschens framtid – vad liknar den?

Som författare och förläggare är det ingen tvekan om att bokbranschens framtid kommer att påverka mig. Jag och Lars Rambe har grundat vad vi tror är framtidens förlagsmodell, Hoi Förlag, där författaren tar ett större grepp genom att själv investera.

Ebokens genombrott i Sverige låter vänta på sig, men när (inte om) det kommer lär branschen förändras i grunden. Vi vet fortfarande inte om det blir streaming/prenumerationsmodellen som kommer att dominera likt Netflix och Spotify. När det gäller ljudböcker är svaret tvekslöst ja. Inom några år lär en fysisk ljudbok vara lika sällsynt som en LP- eller CD-skiva. De lär finnas, men långt ifrån alla titlar kommer att finnas fysiskt.

Förlagens roll är under attack av agenter, egenutgivare, hybridförlag och för all del globala aktörer. I musikbranschen dominerar ett fåtal stora skivbolag. Kommer samma sak att ske i Sverige? HarperCollins har tagit steget in i Sverige redan och kan följas av fler. Det är därför Bonniers idag jobbar stenhårt på att bygga en maktposition utanför Sverige. Varför? Jo, därför att om de ska signa de stora svenska författarna i framtiden så behöver de kunna ge dem en deal med utgivning i 20+ länder direkt.

Men vad händer med författarens roll? Idag skriver jag en krönika på boktugg.se (en nyhetssajt som hunnit fylla ett år och som i höst kommer att skaka om hela bokbranschen om jag får som jag vill) där jag tar upp redaktörens roll kontra författaren. Jag leker med tanken att även den delen påverkas av musik- och filmbranschens utveckling. Tänk om redaktörerna tar ett steg upp i hierarkin? Redan idag skrivs många böcker om i grunden av redaktörer eller spökskrivare.

Är det tänkbart att en duktig författare som även är en duktig redaktör kan vända på steken och anlita författare för att göra grundjobbet och sedan likt Avicii producerar en bästsäljare och sätter sitt eget namn på omslaget?

Märkte du förresten att min hemsida fått en ansiktslyftning. Karikatyren på mig själv fick jag höra såg ut som en gråhårig tonåring. Vilket kanske är precis vad jag är?

Läs min krönika på boktugg.se: Blir redaktörerna bokbranschens svar på Avicii eller Max Martin?

Fortsätt läsaBokbranschens framtid – vad liknar den?

Snart kommer polisen till din trädgård

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:25 juli, 2015
  • Inläggskategori:Blogg

Läser i HD att Länsstyrelsen nu ska ta Polisen till hjälp för att avhysa sköldpaddor i en damm eftersom “de hör inte hemma i den svenska faunan. De kan ju föröka sig och de kanske äter upp andra djur som ska finnas där.” (citat länsstyrelsens djurskydds- och veterinärenhet).

Jag tycker detta är fantastiska nyheter för oss som bor i vildmarken, alltså på gränsen till naturen utanför villaområden. Här finns nämligen mängder av elaka djur som inte heller hör hemma i den svenska faunan.

Själv har jag kämpat mot kaninerna i sommar eftersom dessa försöker gräva bohålor i vår trädgård. Tidigare år har de ätit upp rötterna på vår häck och i våra rabatter. I sommar valde de att bosätta sig under ett förråd och det krävdes många timmar med nät och stenar för att kaninsäkra. Precis som med björnar är ungarna fantastiskt söta, men föräldrarna är ondskefulla. Till skillnad från björnen har dock kaninerna fler naturliga fiender utöver människan.

Kaniner är också inplanterade i Skåne och Sverige, visserligen för över hundra år sedan. Men en del av den svenska faunan är de då inte!

Och Spansk skogssnigel, mer känd som mördarsnigel? Den hör definitivt inte hemma i den svenska faunan. Jag hoppas att vi framöver kan skriva till länsstyrelsen och be om polishjälp att avhysa dessa små kannibaler!

Fotnot: riktigt intressant är kommentarsfältet till artikeln där det framkommer att sköldpaddorna har funnits i åratal i dammen, enligt någon uppåt 25 år…

Fortsätt läsaSnart kommer polisen till din trädgård